onsdag 25 november 2015

Längtar till solen...

men det törs man ju knappt säga nu när det är advent nästa helg. Men just nu är det så mörkt så mörkt.

Älsklingen och jag reste till Spanien i september månad.
På tu man hand.
Inga barn.
Inga måsten.
Och all inclusive (vilket mest innebar fri Cava)

Den här vyn är så underbar!
Jag längtar dit igen!

En dag ska vi ta husbilen dit!


//Family on tour

Minska lite på ljudet!

Det är ju betydligt tystare att sitta i en bil så visst finns det vinning av att försöka dämpa ljudet så mycket man bara kan.
 
Innerskärmar monterades fram i hjulhusen på bilen. 
Minskar ljudet mycket och gör så att mindre slask hamnar under chassit.


Skärmarna är köpta på Biltema. Vill man köpa dyrare varianter så finns de även på andra ställen...
Det fanns redan hål i chassit att fästa det i.


Under själva insteget satte maken fast en isolerplatta. Den både skyddar mot kalldrag och även ljud. Även den från fantastiska Biltema.
(inte en affär i min smak, men maken ääälskar den!)



Nu måste det snart vara dax för ytterligare en provtur!

//Family on tour
Inspirerad av HusbilEen att visa vårt takfönster.
Maken tryckte på knappen och fönstret öppnades sakta men stadigt. Man når ju inte dit upp!

Maken ställer sig på soffan och tittar ut.

Gissa vad han ser? Jo taklisten har lossnat. 

Vi blev inte förvånade.

Ett ganska enkelt fel att lösa. Bara sträcka listen och pilla den på plats.
Gummit torkar i solen.

Vintern är inget större problem för listerna men däremot sommarsolen!

BoBilen står ute. Precis som vår älskade husvagn.



//Family on tour


So far...

Vår SilverSara är en Knaus 700dg Sport Silver-line.
Det är skillnad på modellerna Sport och Sun. 
Sport är 'snik' medan Sun är mer utrustad.

Nu är ju vi sånna att vi bygger om och på...så frågan är ju vad vi kan kalla henne när hon är klar? Moon?

Hittills har vi:
-Lagt till tändknapp på spisen. Man behöver alltså ingen tändare.
-Monterat en farthållare.
-Satt dit stänkskydd vid framhjulen.
-Bytt batteri samt satt in en booster.
-Monterat en fast 12-volts kaffekokare.
-Satt in några usbuttag.
-Monterat en arm för en TV vid dubbelsängen.
-Bytt brännarmunstycke till gasolen.
-Bytt till en ny reduceringsventil på gasolen.


Kvar att göra är:
-Montera ett utfällbart insteg så man slipper släpa runt på en pall.
-Montera solpanel på taket.
-Sätta in en ACC i bodelen. (ett måste i Europa!)
-Dimmer till belysningen vid dinetten. (lite lyxigt, men sååå trevligt!)

//Family on tour

Farthållare

Maken hade ju vissa önskemål när vi köpte bilen.

Tex att det skulle vara en 2008 eller nyare för att det då var 'nya' hytten.

Vi tog för givet att den skulle ha farthållare och upptäckte inte detta förrän vi provkörde henne.

Men vi tyckte ju då att allt annat såg bra ut (som vi nu vet att det INTE gjorde) så vi tog henne och tänkte att det där löser sig.

Maken har klagat på det här med farthållare ända sen dess. En sån måste man ha bara! Särskilt om man ska köra långt.

Maken googlade och vips!

Nu har hon farthållare för 1800kr. Tadaa!
Så stooor skillnad att köra med farthållare jämfört mot utan.

Klart SilverSara ska ha en farthållare!!


//Family on tour

Laddare till bodelsbatteriet!

Den här husbilen driver oss från vettet...men det är väl tur i oturen att den stackarn hamnade hos oss.

Google är bäst! Snart är hon fit for fight!

Nu är laddningen till batteriet fixat med en CTEK D 250S Dual.
Detta är en laddare och booster för bodelsbatteriet som gör att laddstyrkan ökar ända upp till 100% på batteriet istället för att gå ner i laddstyrka vid 90%. Den hjälper även till med laddning när man tar in den via 220v.

Makens text (jag fattar inte riktigt men han säger att det fungerar så då är vi väl glada!)


//Family on tour

Reduceringsventil.

Värmen fungerar inte!

Kylskåpet är lagat men värmen kommer inte...den som går på gasol alltså.

Så maken köpte en reduceringsventil. Det såg bra ut och verkade vettigt. Men den fick inte plats! Modellen har visst ändrats sen bilen byggdes.

Det är en pryl som ska sitta på själva gasoltuben.

Han höll på rätt länge och försökte. En del i ventilen fanns i 2 utföranden. Vertikal eller horisontell. Vår borde ha den ena men då fick den inte plats!

Hur gör man nu då?

Google again!

Så var maken in till Gasol - Specialisten i Jönköping och fick tillverkat en speciell slang just för vår bil!

Så nu funkar det!! Yippiay!


//Family on tour

Köpa köpa!

Nytt batteri verkar göra susen! Fast den förre ägaren sa att det endast var 2 år gammalt. Eller var det 1? Kommer inte ihåg nu.

Nu testas laddning!
Snart får det nog bli en testrunda till!


//Family on tour

torsdag 15 oktober 2015

Kallt så in i norden!

Kylen är lagad! 
Maken beställde ett nytt brännarmunstycke från Öggestorp. Han fick åka till Öggestorp och hämta det.
Sen kutade han ut direkt när han kom hem efter jobbet för att montera.

Nu är det kallt som det ska!

Vi betar av sak efter sak! Men nu räcker det faktiskt! Nu har vi haft vår beskärda del av dolda problem!

//Family on tour

onsdag 14 oktober 2015

Leve Bergholm!!

Nu är SilverSara räddad!
Vi typar upp henne till 4000kg för den nätta summan 5000kr. Då får vi 500kg i lastvikt från den vikt som är nu.

Vi skickade ett mail till Knaus återförsäljare Bergholm i Sverige sent igår kväll.
Dagen efter ringde maken till dem på eftermiddagen för att kolla om de fått mailet då de inte svarat. Det visade sig att de fixat allt. De hade pratat med Knaus i Tyskland och kollat vilka möjligheter som finns för just SilverSara.
Vi får ny skylt nästa vecka. Och sen ska hon besiktigas. All heder åt Bergholm!! Det här är alltså bara pappersexercis!

SilverSara har ett 'heavychassi'. Det väger mer än standard men är starkare.
Så problemen med vikten har alltså funnits sen hon rullade ut från sin tillverkare 2008. Troligtvis är hon inte ensam om den här problematiken!
Det hade blivit rätt dyrt för oss om vi kört med överlast!
Till och med kan man bli åtalad.
Utomlands hade iallafall jag inte klarat av att diskutera mig ur en situation med en låt oss säga tysk polis.

Lycklig igen!

//Family on tour

tisdag 13 oktober 2015

Vi sansar oss....

Igår deppade vi rejält när vi förstod att vi inte fick lasta nåt! Kollade alla Blocket annonser om vi skulle sälja den.

Vi köpte den i god tro. Och jag är rätt säker på att de vi köpte av inte hade en susning. De hade ju bara sovit i den 2 nätter på 3 år.

Sen kom vi på att vi kan typa om den så som vi gjorde med husvagnen.
Så nu är vi glada igen! (Kosta vad det kosta vill!)

Rätt säker på att SilverSara vill ut och rulla!

Nu ska vi ta reda på hur man gör detta!
Problem är till för att lösas!

//Family on tour

måndag 12 oktober 2015

NEEEJ!!!

Direkt efter servicen tog maken henne till bilbesiktningen och vägde henne.

Vi valde henne med omsorg. Vikten var en av orsakerna. Vi vill kunna köra i Europa utan att gå som lastbil.
Vikten måste då vara under 3500kg.

Väger den mer räknas det som lastbil och då har man inte fri fart. För att köra i genom tex Tyskland och Österrike blir det lite svårare än att bara köpa det lilla klistermärket som man sätter i rutan, vilket har varit väldigt smidigt!
Är man tyngre räknas man som lastbil och måste då ha en dosa i fönstret. Det kostar betydligt mer...

SilverSara har bara fått köksutrustningen från husvagnen överplockad. Inte ens bord och stolar är med. Lite vatten i tanken och sen maken som körde.

Gissa vad hon vägde?

Jo, hon stod och tippade mellan 3500kg och 3501kg.

TOM alltså!!!
Till det ska man ju vara 4 personer då den är bältad för 5, som räknas som last.
Kläder! Mat! Bord och stol, kanske nån cykel. Och annat man vill ha med sig.

Vi blev så ledsna så vi gick hem och grinade typ.
Kollade av Blocket om vi skulle sälja henne snabbt som ... men samtidigt känns det inte rätt att göra så mot nån annan.

//Family on tour, med sorg

söndag 11 oktober 2015

Första problemen med SilverSara

När vi kom hem från Hjo var mjölken sur i kylskåpet.
Alla mat var ljummen....

Hm, vad är nu detta?
Maken googlat, kollar att gasolen brinner.

Ja, det finns en låga.
Han försöker blåsa rent runt munstycket, med tryckluft.
Det gör ingen skillnad. Det brinner, men det kommer troligtvis inte tillräckligt mycket gasol genom ledningen.

När vi kom hem från Skåne såg vi att det blev droppar på gruset. Tänkte att det var diesel.
Sen när vi kom hem efter Hjo såg vi att det var lite mer...typ en sträng där vi körde.
Skit oxå!
Vad är det för nåt vi köpt? Kylskåpet funkar inte och nu läcker den diesel oxå!

Maken kravlade in under och kollade. Tanken var ren. Alltså är det inte den. Puh! Att läcka diesel är INTE bra!

Men sen hittade han ett ställe som var rejält kletigt. In och googla. Maken är mycket praktiskt lagd men han är ingen lastbilsmekaniker...

Det visade sig vara bränslefiltret. Tydligen vanligt fel på Fiat. Någon pryl som ska skruvas åt så hårt att det nästintill går sönder. Inget man gör själv alltså.

Maken kände lite på den men vågade inte ta i. Bokade tid på verkstaden istället.


Så nu är SilverSara inne för service!
Vi passade på att plocka bort reservhjulet oxå!

//Family on Tour

söndag 4 oktober 2015

Hjo - dag 2

På söndagen äter vi en långsam frukost och sen plockar vi ihop oss för att åka till resans egentliga mål. Den omtalade inredningsaffären i Hjo.

De har flyttat sen vi var där senast, nu är den ännu större. Jisses vad grejer!!!

Vi hittar lite plastartiklar som vi tänker kan vara bra att ha i husbilen. Och en massa annat...för så blir det ju!


Vi ställer oss utanför parkeringen.



Färdighandlade! Klockan går och nu börjar frukosten vara glömd. Dags att hitta nånstans att äta.

Vi kollar appen Maps.me och ser vilka restauranger som finns i närheten. För er som inte har den så är det en kanonapp!! Man laddar hem kartorna när man har internet, sen kan man navigera efter den, söka efter en massa saker och tom hitta campingar i utlandet. Offline. Dagens tips!

Vi hittar en restaurang/pizzeria som heter 'For Hjo'. Den tar vi.
Snygga blomlådor va?



Vi äter och skiljs åt. Vännerna ska norrut och vi ska söderut.
Tar ett extra varv i rondellen då den är full med vackra dagliljor!


På vägen hem svänger vi ner för att kolla in ett bad.

Och kolla vilken vy!!!
Tyvärr får man inte stå här med husbil, det var tydligt skyltat med förbudsskylt.


Nästan svårt att tro att detta är i Sverige!!
Mycket vackert!!


Vattnet är grönt!
Men det blåser rejält, så det är inget badväder...



Nu är SilverSARA invigd!
Längtar redan till nästa gång!

//Family on tour

torsdag 1 oktober 2015

Premiärturen!

Nu är det dags för nya äventyr!
Vi köpte en husbil sista helgen i augusti! Det gick rätt snabbt!

Varför? När vi reste till Kroatien i sommar märkte vi att husbilsparkeringarna ökat enormt. Vi fick inte parkera med vagnen fastän vi besökte stora turistattraktioner. Däremot vinkade de glatt förbi husbilsägarna. Så nu överger vi husvagn och planerar att köra husbil istället.

Premiärturen 13 september!
Lämnar vår lilla by när det är uppehåll för en liten liten stund.
Maken sprang och köpte sig en ny gps. Den är rätt mycket större än de vi har i bilarna. Största skillnaden förutom storleken är att man kan ställa in storlek på fordonet man kör. Vilket kan tänkas vara praktiskt då en husbil är bra mycket högre än en husvagn.

Vi åker utan ungarna denna dag. De stannar hemma. Målet är Hjo.

Framme i Hjo kommer vi rakt in på torget.

Då vi reser i sällskap med en Kabe hacienda (en 10m lång husvagn) var det inte tal om att stå på ställplats.

Vi hade gärna testat en ställplats men då haciendan är något för stor för en sån parkering tog vi sikte på Hjo camping.

Vi checkade in. Det var väldigt blött efter allt regn sa receptionen, så vi fick tips om var vi skulle kunna stå/eller inte stå. Vi kunde ta en sväng och ställa oss precis var som helst, bara det var ledigt så att säga.

Vi körde närmast vattnet och hittade 2 'seawiew' platser. Nice!! Vilken utsikt!!

Jag plockade fram de gula klossarna (heter de så?) och så körde vi upp framhjulen på dem. Det var allt. In i vagnen och öppna premiärboxen med vin!
Skål för många härliga resor i nya husbilen!!
Här har vi precis ställt oss på campingen.

Vädret är väl sådär....men vi har ju inte direkt tänkt bada. Bara testa bilen, äta lite gott och ha en lugn kväll.
Maken poserar snällt.


De andra 2 sliter med stödben etc....

Ganska härligt att sitta inne i värmen och titta på husvagnsåkarna som packar, vevar och grejar.... Är de inte färdiga snart??

Vi dricker lite vin (inte alla, en ska köra) och sen tar vi deras bil in till byn. Går en sväng på marknadsplatsen. Vi har nog kommit lite sent för de börjar plocka ihop, men vi hade så trevligt i husbilen att tiden gick.

Letar efter en restaurang och hittar en nere i hamnen. Rätt turistigt, men vi är hungriga!
Äter entrecote och dricker (billigt riktigt äckligt vin!)


Sen tar vi en promenix i hamnen. Där är det fint!

Vi är nästan ensamma. De stänger igen bodarna. Jag hade tänkt köpa sik, men vi kom för sent.

Går en sväng och följer skyltningen mot Hjos stadspark.
Vet inte riktigt om vi hittar den, men vi ser iallafall en av ställplatserna. Ingen är ute så vi bara går förbi.



Tillbaka på campingen får vi efterlängtat (gott!) vin! Det på restaurangen var verkligen bedrövligt...det var knappt drickbart.

Vi plockar fram lite smått och gott. Hungriga är vi ju egentligen inte...

Några (mycket trevliga) timmar senare lullar vi över till SilverSara och somnar med regnet smattrandes mot taket. Finns det något mer lugnande??


Nu är bilen invigd!!

//Family on tour

Köpa husbil!

Nu händer grejor!
När vi åkte ner till Kroatien med husvagn hade vi problem med att få stanna där vi ville. Vi blev bortsjasade på flera ställen, medan de glatt vinkade in husbilarna.
Vi stannade alltså på turistställen, typ sightseeing attraktioner där man betalade inträde för att gå in. Vi skulle förstås ha betalat för parkeringen oxå, men vi fick knappt vända därinne fastän ytorna var stora.
Så vi funderade och funderade.

Att vi är en husbilsfamilj, det visste vi egentligen. Men vi trodde att det låg lite längre bort i tiden. Typ när barnen flyttat hemifrån/ inte vill följa med. Men nu gick det lite snabbare än vi hade tänkt oss.

Vi började kolla lite på Blocket. Det hann väl gå ca 2 veckor.

Eftersom vi är en barnfamilj på 5 personer har vi vissa krav/önskemål:
- ett stort kylskåp med separat frys.
- bältade platser, helst 6st.
-sovplatser, minst 5.
-sovalkov för att slippa bädda åt barnen.
-fast dubbelsäng så att vår säng alltid står klar.
-maken ville ha nya Fiat hytten så inget äldre än 2008.
-jag ville gärna ha blåa textilier.

Vi köpte bilen den sista helgen i augusti, 2015.
Allra längst ner i Skåne.

Det var långa 30 mil på vägen ner. Vi visste ju inte om vi åkte förgäves... Vi visste ju inte om den skulle vara så fin invändigt som vi trodde. Den skulle ju kunnat lukta skunk, vara skitig eller se allmänt risig ut. Sånt är ju svårt att uppfatta på bild.
Men det vi hade gjort innan var att ställa massor med frågor på mailen. Vi fick lite extra bilder och de svarade väldigt snabbt. Så vi kände att de var seriösa. Vi köpte bilen privat och de minutrarna som vi förde över pengarna och de svishade ut i cyberrymden kändes rätt pirriga.

9.37 kör vi hemifrån i bilen.
30 mil framför oss innan vi äntligen ska få se den.
Tankarna har kretsat runt en enda sak hela veckan.
Hur kommer det kännas? Är den så fin som vi trott? Blir det köp eller kommer vi bli besvikna.
Vi kollade på Blocket i ungefär 2 veckor.

Vi kommer ner till Höllviken där säljarna bor. 
Det är en familj, med barn i ungefär samma ålder som våra. Men de blev inte husbilsfrälsta. De har bara sovit 2 nätter i den på de 3 år som de har ägt den.

De vi köpte av var verkligen jättetrevliga! Såå måna om att vi skulle bli nöjda. Vi stannade i flera timmar hos dem. Pratade mycket. Och tittade mycket på bilen.

När köpet väl är klart sätter vi oss i varsitt fordon. Försöker ta oss till en mack för att tanka den.

Direkt efter tankningen tog vi oss ner till havet. Havet finns ju inte i Jönköping, även om Vättern är sagolikt vacker.


En parkering precis brevid havet. Närmare kan vi inte komma.
Vi hade med oss lite nödproviant och sätter oss på det lilla staketet en stund.


Lite nervöst att backa in henne på en parkeringsplats. Ingen backkamera och inte riktigt lika synligt där bak som på en husvagn.
Jag hoppar ur och vinkar in dem.




Havet är underbart! Så rogivande! En kort paus innan det blir hemfärd.


30 mil hem igen. Maken kör SilverSara och jag kör den andra.

Maken upptäckte att det inte var någon farthållare i den. Något vi saknar förstås! Men vi ville inte backa på köpet bara för den lilla grejen.
Men det är fascinerande vad en sån liten pryl kan göra för bekvämligheten när man kör.

See ya!

//Family on tour

fredag 28 augusti 2015

Mot Kroatien 2014 - del 6

På väg mot Gardasjön! Vänner har berättat hur vackert det är och när vi ändå måste passera så tänker vi passa på och ta en titt.

Vackert ska det ju vara och är, men det visar sig inte speciellt smidigt att köra med husvagnen.


De här bilderna är från 'södra' delen av Gardasjön. Vi åker upp på en östra sidan en liten stund men man kör en bit ifrån vattnet men det är trixigt med bilar som står överallt.

Vi känner oss väl ärligt talat inte så motiverade (funderar mest på hur det ska bli med passen!). Så vi ger upp ganska snart.


Så efter en stund bestämmer vi oss för att strunta i Gardasjön och ta siktet på Kroatien direkt istället.


Jag är såå fängslad av alla deras statyer som bara dyker upp överallt! Hade varit kul att fått en historielektion i dem. Kanske med en hop on/hop off buss.


Och söta balkonger mitt i smeten. Undrar om de får plats att sitta där med varsitt glas kallt vin. Eller om det bara är för syns skull?


Stadskärna som ser ut att kunna vara var som helst.
Inget märkvärdigt alls...


Bara passerar...


Vindruvsodlingarna är verkligen fantastiska att kunna beundra på nära håll. Det är riktigt skuggigt där under. Vindruvorna är inte riktigt klara än så vi dricker vin på förra årets druvor, eller äldre.


Prydligt!


Palmer är så härligt att se! Jag blir glad av dem! Nu är vi snart framme vid vårt paradis! Ni kan ju gissa vad diskussionerna handlar mest om...


Vy bild.


Vybild.


Det odlas mycket!


På väg in i Koper (tror jag)


Enorma berg!


Fastnar bakom en lastbil som ser allt annat än fräsch ut...men den rullar iallafall även om det går sakta.


Nu är vi på väg upp i den sista backen i Slovenien, väldigt nära den Kroatiska gränsen. Uh, hur ska det går?
Vi har gott hopp, men en liten oro finns det ju förstås.


Bergen är vackra! Och det är frodigt grönt på långt håll.
Vi kryper upp för berget. Det är ganska tungt att starta med vagnen när vi har stått stilla en stund och ibland kommer det 'puckon' som ska pressa sig in eller ut så att vi tvingas stanna i uppförsbacken...
Bilen är stark men det är tungt ändå med vagnen därbak. Bästa är ju att rulla hela tiden.


//Family on tour








måndag 22 juni 2015

Mot Kroatien 2014 - del 5

Nu är siktet inställt på Schwyz (Schweiz) och vi rullar iväg. Det regnar. 19° varmt. Vignetten för att köra i Schweitz kostade 35euro, sa jag det? Det var lite saftigt med tanke på att vi bara ska passera... men men....

Del 123 och 4 på resan.

Det finns en del tunnlar här. Visserligen ser man bergen men det är skönt att köra igenom dem oxå, inte bara uppför och nerför dem.


Visst är det vackert?! Men vi har inge vidare tur med vädret hittills. Längtar så till värmen nu!


De Schweiziska husen ser inte riktigt ut som de i Österrike. De är lite mer mörka eller hur man ska säga. Men mycket blomlådor ha de.


Till och med GPS'n visar höjden på sin bild. Nere till höger på vår GPS syns vilken höjd vi befinner oss på. Den här GPSen är berest! Den har varit på bergen på Gran Canaria (det var högt!!) och förra året var vi ju väldigt högt upp på ett berg i Österrike.

Tidigare i år var vi på Teneriffa, det var lite högt men inte så där jättemycket. Det blåste så på vulkanen Teide att det inte gick att åka upp med linbanan. Vi höll för övrigt på att frysa ihjäl i deras mycket underliga månlandskap. Inte bloggat om det ännu...kanske kommer så småningom.

Vackert är det iallafall i Schweitz. Nu siktar vi på Luzern för att sedan ta oss mot Lugano.


Barnen är otroligt duktiga! Knappt ett ljud från baksätet. I år har vi ju ACC som fungerar så den här resan känns ju lätt som en plätt jämfört med hur det var förra gången.

Det är roligt när de ställer frågor. Inte för att vi alltid kan svaren, men med datorns hjälp kan man ju ta reda på det mesta. (om man hade haft internet dårå!)
Vi pratar tex om hur det kan vara snö på toppen på bergen och ändå så varmt nere i dalen. Just kontrasterna är ju fascinerande.



Ett berg som drog uppmärksamheten till sig.


Äldsta dottern vill ut och vandra bland kullarna! Visst är det vackert och det ser så himla grönt ut. Säkert ett växtparadis!


Eller så är det snorkallt klimat med de där bergen som kyler.


Vattnet är grönblått och ser inbjudande ut.


Tunnel med drag i. Jag tycker faktiskt att det är lite läskigt att vara inne i de långa tunnlarna. Det känns som om de aldrig tar slut och i taket är det tuber med snurrande jättepropellrar. Tänk om man fastnar där inne...hua!


Himla speciell kant. Vi kör under vad det nu är en bra stund. Vackra sjön brevid.


På långt håll ser jag ett enormt vattenfall. Måste ju vara hur stort som helst när det ser så stor ut på bilden. Visserligen kan jag zooma med kameran men ändå.


Ja, vad var det jag sa om vädret? Dimma, kallt och regnrusk.
Men snart är vi i värmen!! Vi är ju i Europa!

Åh så underbart det ska bli i Kroatien!
Ligga raklång på en solstol i 2 veckor.
Möjligen ställa mig upp för att gå de 50 metrarna ner till vattnet och flyta runt lite i ett kristallklart vatten.


Tror ni det är långt kvar?
Just nu känns det så...

 v

Oh vilken dimma...

Vi hamnar i bilkö strax innan Lugano och får ta det lugnt en stund. Ser en svenskreggad bil i raden brevid oss. Vi åker lite före och sen lite efter. När vi kommer jämsides rullar vi ner rutorna och småpratar lite. De ska bara till Lugano så de är snart framme vid sitt resmål. Vi ska ju en bit till!



Kön släpper och vi kommer in i ett regnigt Lugano.
Vi tankar klockan 21.00. Kört 37 mil på denna tank.
Nu rullar vi in i Italien.



Dagas att sova. Hittar INGA rastplatser. Till slut hittar vi en ficka precis brevid motorvägen. Inte optimalt, men maken är trött. Jobbigt att köra i regn. Stannar till på den. Det finns toaletter, som vi tjejer INTE besöker.....(Offentliga toaletter hör inte till våra favoriter)

Vi är inte direkt ensamma på parkeringen och det är lastbilar och turister överallt. Vi vevar inte ner benen för vi vill vakna om nån skulle klättra på vagnen. Det är mycket varmt inne i vagnen och vi öppnar fönstrena en stund för att kyla.

Utanför står det lastbilschaufförer med motorerna på, de röker och pratar och röken kommer in i vagnen. Bläh! Så vi stänger hellre än sover i detta. Usch vilket ställe att stå på!

Klockan 06.00 vaknar vi och är dödströtta. Vagnen har vinglat till i takt med varje bil/lastbil som kört förbi. Men vi lever och är inte rånade!
Kan inte säga att jag kände mig helt trygg denna natt! Vi brukar känna oss trygga när vi fricampar. Har gaslarm, kassaskåp och lite annat.



Vi kör en bit och stannar på en jättestor mack 07.30 för att äta frukost. Det står kaffe (fast på Italienska) på en stor skylt uppe på taket. Jag tänker att jag ska gå in och köpa mig en kopp rykande färskt kaffe och ta med ut i vagnen medan de andra dukar upp frukost. Hur svårt kan det vara lixom?

Kaffe!!!
Knatar in i macken/affären. Den är jättestor. Får åka rulltrappa upp till andra våningen där man kan fika. Kommer in i ett stort rum där det verkligen kryllar av folk. De står alla framme vid en lång disk. Jag läser på skyltarna och gissar mig till att cafe classico är vanligt svart kaffe. Mjölk har jag ju i vagnen så det behöver jag inte beställa. Tar upp en peng och ställer mig i vad jag tror är en kö, fast det mer ser ut som en folksamling. Väntar.

Och väntar... och väntar. I ett surr av italienska. Kan inte begripa hur kösystemet fungerar. Det är lixom ingen kö. Bara typ 200 personer som står stilla. Många verkar dricka kaffet där de står.

Så knackar en man i min ålder mig på axeln och frågar om jag är turist. Haha, ja vad svarar man på det. Jo det är jag ju så klart. Det syns väl! Han pratar engelska! Då säger han att jag står i fel kassa, Jag ska stå i kassan till höger för att få biljett och sen går man till kassan till vänster och får sin beställning. Aha!
Åh vad snällt att han kom fram. Har säkert stått här en kvart. Kunde nog stått resten av dagen för jag märkte ju som sagt inte ens att kön gick framåt.

Passar på att fråga hur man säger att man vill ta med dig kaffet. Jag har sett att en del kommer bärande på en pappersmugg medan andra tar porslin. Han rättar mig tills jag kan säga det på italienska. Jag är mycket tacksam och ställer mig i rätt kassa.

Det är en fasligt massa äldre (korta!) män i kön och jag är huvudet längre än dem alla. De tittar inte ens åt mig. De tränger sig! Så jag biter ihop och hänger med strömmen fram. Tränger tillbaka. Ganska snart är jag betydligt mycket närmare än jag var nyss. Framme vid disken dricker de kaffet direkt. Hm, konstigt. Man får pressa sig in mellan dem som sitter där på barstolar.
Kommer slutligen fram till kassan. Gör min beställning. På italienska (hoppas jag att det ska låta som). Får en biljett och pressar mig ut ur skocken till den andra kassan. Pust!

Tar mig över till den andra kassan. Samma sak. Det är ingen kö. Bara en fasligt massa folk. Som står stilla. En del dricker kaffet och andra bara står.
Jag kommer fram i mängden och ger min biljett till tjejen bakom disken. Hasplar ur min beställning igen.

Dröm om min förvåning när hon ställer fram kaffet. Det är en kopp som är mindre än ett decilitermått. Typ som ett snapsglas. I denna är det 2cm kaffe.



Jag bara döööör. Aldrig i livet att jag ställer mig i den andra kassan igen. Nej, ut i vagnen! Skit i kaffet!
När jag kommer ut och smakar på kaffet är det kallt. Familjen skrattar sig fördärvade.

Ja, det här är alltså min första erfarenhet från Italien. I vuxen ålder. Varit där när jag var 16. Men drack inte kaffe då...

Ut på vägen igen. Vägtull 2.30 euro. Vi vill köra mot Gardasjön. Gärna ta en tur runt sjön och se det berömda landskapet breda ut sig nedanför oss. Biljetten kostar 9.20 euro.



11.00 rullar vi in i Verona. NU börjar vädret vända!! Åh, underbara 26°. Härligt varmt och lätt soldisigt! Vi stannar på en mack och köper glass. Underbart! Asfalten ångar.

Nu märks det att marken är plattare.
Inga berg längre. Vi tankar klockan 13.00 och då har vi kört 42 mil. 29° nu.

Tull 19.40euro. Det kostar lite här....!

Vi kommer in i Stino di Livenz och måste ju stanna för att äta Italiensk pizza! Ett måste!! Pizza är ju något som vi lovat barnen. Och glass.
Jag är inte direkt nån älskare av pizza, men lite får man ju stå ut med...

Vi hittar en pizzeria. Barnen blir överlyckliga när han säger att det finns wifi. 5 personer sitter klistrade med näsan i sina telefoner. Vi är ensamma på pizzerian.
Ungarna och maken beställer pizza och jag beställer pasta bolognese rigatoni. Lite mer normalt pris på detta. 52euro.

Ut på vägen igen. Bara motorväg här. Inte vackert. Inget att titta på. Nästa vägtull kostar 8.30euro. Då frågar maken om jag tog med passen.
-Va? Nä! Det gjorde ju du förra året! Så, nä det gjorde jag inte. Gjorde du? 

Ja, alltså. Vi har åkt drygt 200 mil. Utan passen. Inte haft en tanke på dem. Börjar bli lite lätt skärrad. Visst, Kroatien är med i EU men det är ju inte riktigt som hemma ändå. Landet ligger ju en del efter vad det gäller infrastruktur och så...

Snart kör vi in i Koper i Slovenien. Känns nästan som hemma. Varit här såå många ggr förra året. 

Vi bara passerar. Tar oss mot tullen i Kroatien. Lite lätt nervösa.

Men hur det går får ni läsa om i nästa inlägg...

Adios!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...